Julstressen kryper på.

Nu är jag också stressad. Fan, de närmsta två dagarna skall julklappar, julmat och snapsen och julölet skaffas. Jag är sent ute. Som vanligt. Dessutom överhopad med skit, både på jobbet och hemma. Och fortfarande tokdeppad över min förlorade vän. Första lasset släktingar kommer på fredag morgon och då ska nästan allt vara fixat. + jobba.
-Alla jävla kolumner gnäller över julstressen, tänker jag bittert. Ändå gör jag samma sak.
För att frångå ämnet ett litet tag så tänkte jag ägna mig åt mitt favoritintresse, att gnälla på den svenska pressen. Idag stod det i de flesta tidningarna om den nya rättegången mot de fem bulgariska sköterskorna och den palestinske läkare som står anklagade för att ha spridit hiv till 400 libyiska barn. De flesta tidningar har en anklagande ton mot Libyen och Mr Khadaffi, killen som alla vill dansa med. Själv stör jag mig på att ingen(!) av de tidningar jag läst (och jag läser måånga tidningar) överhuvudtaget förklarat bakgrunderna och omständigheterna i fallet.
Jag får känslan av att man utgår från att de är oskyldiga utan att ens granska fallet.
Jag har själv ingen aning. För min del kan de vara likväl skyldiga som oskyldiga. Jag kan säkert hitta fakta och blandade spekulationer på internet och försöka tolka någon slags vettig förklaring, men jag orkar inte. När jag läser alla dessa jävla artiklar förväntar jag mig en mångfacetterad historia där samtliga parter fått chansen att komma till tals. Det är vad journalistisk etik handlar om. Men det verkar dummerjönsarna på sveriges redaktioner glömt. "The cash is the king, flummigt som lim", för att citera ett av Petters sämre rim.
Julen handlar också bara om pengar. Alla kvinnor och män, olyckligt gifta eller sönderstressade på ett jobb de hatar. De bränner tiotusentals kronor på saker tillverkade av fångar eller fattiga vuxna och barn med slavlöner. Sedan beslutar de sig för att skänka 100 kr till röda korset eller läkarmissionen och så mår de bra en liten stund .
Maten, gott folk, är dock inte av ondo. Och förhoppningsvis inte umgänget heller. Även om det kommer bli trångbott några dagar ska det bli kul här i alla fall. Men tänk på de som kanske blir själva också. Bjud hem polare som tänkt gå på krogen eller sitter själva nånstans i ett hörn. Lite julmat kan man ha iallafall.
Tror inte jag kommer skriva förrens mellandagarna.
Kom ihåg att julen är barnens högtid. Var snälla och bli inte fulla och dumma om ni firar med barn.
Bli inte dumma över huvud taget.
God jul, ha re bra!

Potpurri av svammel.

Så vad har hänt senaste dygnen då? "Har du inget att skriva om?" frågar min livspartner mig.
"joo, lite skit...." svarar jag undvikande. Men finns det egentligen det? Sporadiska möten, händelser, saker man läst om, visst finns det något att skriva om, men ingen röd tråd.
Jag mötte en trevlig herre igår som jag hade en lång pratstund med. Han visade sig vara ett vittne.
Alltså, Jehovas vittne då, inte sådana som man har i rättegångar. Exakt vad han bevittnat vet jag inte, men något extraordinärt lär det ha varit. Jag har nog alltid fattat Jehovas vittnen och mormoner som lite påprackande, eftersom de knackar dörr och missionerar. Det fungerar lite som reklam för mig, det får motsatt effekt. Mötet igår fick mig att se det lite ur en ny synvinkel. Det är ju faktiskt i deras tro att de ska missionera, så när de plingar på min ringklocka (som ändå inte fungerar, det är bäst att knacka) utövar de ju faktiskt sin religion. Att det ibland stör folk är ju en olycklig bieffekt, men då ett vänligt men bestämt "nej, tack! Är inte intresserad." respekteras är ju ingen större skada skedd. Det finns värre religionsuppfattningar, Jehovas tar iaf aldrig vapen i sin hand, de dör hellre i koncentrationsläger än ingår oheliga allianser som vatikanen gjorde med nazisterna. Det är alltid kul att tala teologi, tycker jag. Särskilt med någon som är beläst och har god insyn. Nästa gång dom plingar på bjuder jag nog in dom på en kopp kaffe.
Träffade en riksdagsledamot också.
Stressad människa. Måste vara jobbigt att vara i opposition när man är van vid annat. Men några meningar utbyttes iallafall i julstressen, lobbyism på gräsrotsnivå.
I Zimbabwee säger Mugabe att han behöver makten i två år till, till 2010. Det han behöver, det tar han. Försvarsminister Mikael Odenberg plaskar omkring i Gbg och säger "det är väl inte så farligt". Bägge två är idioter, men på helt olika plan. Mugabe är en idiot för att han vägrar släppa makten, trots folkets lidande. Odenberg kommer aldrig få någon större makt med sådana idiotiska uttalanden. Hela Västra Götaland hatar honom nu.
Andra som är hatade är Hamas, men det känns ganska oförtjänat. "Håll demokratiska val, annars jävlar!" säger USA och EU. När Hamas segrade i valet blev det inte lika kul.
"Ni valde fel!" säger samma tyckare och rycker mattan under fötterna på det palestinska folket.
Måste ha varit förvirrande för förstagångsväljarna.
Min kompis kom tillbaks från en längre utlandsvistelse och hade fantastiska anekdoter att berätta. En längre intervju kommer senare, men en händelse kan inte vänta, känner jag.
Vid en razzia i ett ockuperat hus greps min vän i Belgien. Polisen där verkar ha suverän auktoritet i Europa. Det var 8 personer i huset, när ungefär 200 kravallpoliser stormade in med dragna vapen. Utanför väntade resten av Belgiens poliskår. Brysselpolisen och Leuvenpolisen har fet budget verkar det som.
När min vän, yrvaken och naken, trycktes upp mot väggen av sex poliser kom en sjunde med en spritpenna. "Mark them like jews, liiike tha fokking JEEEWS!" skrek poliserna och våning och rumsnummer markerades i pannan. När min vän senare blev utförd till de andra snutarna och piketerna nickade de som inte fått följa med in gillande. "Haha, like Jews."
Är den Belgiska polisen det nya hotet mot staten Israel?
Det smått fantastiska med detta rättshaveri är ändå det dokument min vän fick efter häktningstiden. Någon brottsanklagelse fanns inte, och ingen motivation till häktningen heller. Men enligt dokumentet (som polisen författade på polisstationen och överlämnade) är min vän nu sedan den 18 nov utvisad från följande länder: Belgien, Tyskland, Frankrike, Luxemburg, Holland, Portugal, Spanien, Italien, Grekland, Österrike, Island, Norge, Finland, Sverige(!) och Danmark.
Det är ju smått fantastiskt att Belgisk polis kan utvisa en infödd, svensk medborgare ur Sverige!
Och det utan anklagelser, åtal, rättegång eller dom.
Tydligen är det vanligt att sådana brev delas ut till trasproletariatet där nere, flera andra har fått liknande brev.
Men den här sagan tar inte slut ikväll. Självklart tänker jag och min vän rättshaverista oss med det här dokumentet ett tag och undersöka dess legalitet. Fortsättning följer. Var?
På Sockerpsykos så klart.
Slutligen; Glöm inte att världen och då främst mänskligheten går åt helvete och vi sitter på första parkett i denna högst interaktiva teater.

Fred och kärlek.

Stockholm City

Stockholmare är ett stressigt släkte, fram och tillbaks, gata upp och gata ned. "Håll till höger!" väser stockholmaren lömskt i rulltrappan. "Släpp fram mig, jag är viktig!"
Barnvagnarna har bråttom, bråttom. Det ska shoppas, fikas, skvallras och gullas. Det är jämnlikt över latten på söder i alla fall. De 20-35 åriga papporna vet att njuta av pappaledigheten. Och någon gång även de äldre fäderna. Synd bara att det ska stressas så jävla mycket.
Drottninggatan, stureplan, gallerian, här är det bråttom. Biblioteksgatan är packad med herrarna i slips.Ju dyrare kostym, ju viktigare är man. Nääääringslivet. Advokaaaten. Staatsråådet.
Fina killar. Stannar aldrig. Pengar ser de ut att ha. Men är de rika? "Mötet går före allt!" skrek bankiren och begick harakiri, eller Seppuku som det heter egentligen.
I vimmlet och stressen ser jag ibland människor som strosar runt i lugn och ro. Inte har de dyra kläder inte. Ibland kanske, men oftast inte. Men de har ett leende på läpparna. Något rofyllt i blicken. Stressen runt omkring tränger inte igenom det osynliga kraftfält av harmoni som finns runt dessa människor. Ibland stannar jag och pratar med dem. Frågar om klockan, kommenterar t.ex. något kring stressen runt omkring eller vädret. Oftast mynnar sådant ut i trevliga samtal. Dessa få lyckligt lottade är de jag kommer att plötsligt tänka på när jag i böcker och tidningar läser att ytterst få äger nästan all världens rikedomar. För vad är rikedom? För mig är den en strävan efter lugn, harmoni, glädje och lycka.
Det är dax att chilla på stressen, jao.
För du dör i din kostym vid sextiotre, hjärtinfarkt, tydliga stressymptom ignorerades. Pengarna fanns ju där ute, fritt fram för dig att håva in. Vem skulle missat en sådan chans? Vila kan man göra i graven.
Så det så!
Stressa på nu. Ni vill väl inte missa något av livet?
Glöm inte att ni sparar en jävla massa tid på att inte svara människor som tilltalar er. Ser de fattigare ut har du rätt att ignorera dom. Särskilt om det är utslagna människor. Tacka fan för att vi har en regering vars största parti motionerat om att kriminalisera tiggeri o dyl.
Fast han dog väl nyss, gubbjäveln som motionerade om det? För mycket stress kanske.
Vill avsluta med att citera en god vän vars ord inspirerade till denna krönika.
"Statistiskt sett är det större chans att du dör än att du lever."
Till hans citat vill jag lägga till:
En näst intill totalomfattande majorietet av alla människor som funnits är döda. De som blivit ihågkomna har oftast varit svin.

Kärlek och kramar.

Grymt nöjd!

Varför inte? klart man ska vara! Ibland i alla fall. I ungefär två års tid har jag snackat om att starta en blogg. Inte fan har jag varit nöjd med produktiviteten där, inte. Men visst har man saker att vara nöjd över, mer eller mindre, iaf...
Så hur har nöjdhetspulsen på svenska svin varit på senaste då?
Tja, Bodström måste ju varit jävligt nöjd med tanke på alla nazilagar han hetsat igenom under sin tid som justitieminister. Synd att han inte har koll på 1337 sP34k nu när han ska läsa allas mail bara. Kan bli svårt att få översikt på allt junk, tur att han själv slipper, alliansen får maktrunka till de nya befogenheterna(det lär de bli glada över).
Jaja, följa USA har ju alltid sossarna diggat, så varför inte lite antidemokratiska terrorlagar?
(dagens motsvarighet till IB lär ju provsuga på min avföring efter det här)
Nazisvinen har väl inte haft så värst mycket att fira. Nån av deras jönsar fick en kniv i ryggen vid gullmarsplan. Utlyst hämndaktion har uteblivit. Bulorna har tappat stinget på att förtrycka folk. Min teori är att det har att göra med att 40-talets nazzar var värsta mobbarna, medans dagens nazzar mest är mobboffer.
Bush lär ju inte få det så ball med alla demokrater som fuckar upp det för han. Tough shit! Skit ska skit ha! ...så han lär ju inte vara så nöjd. Det går inte så bra för hans rock´n roll-krig. Vietnam i repris? PR-krig är jävligt smaklösa.
Svinig får man vara om man är Officer, Snut eller Domare. Domare hittar nämligen luckor i lagen så när dom är på horhus runkar dom bara och betalar de prostituerade för att titta på. Det är tydligen lagligt. Att telefonavlyssningen säger "två aktiva och en passiv" avfärdar han med att han ångrade sig och ombeställde på plats. Troligt? Efterhandskonstruktion? I alla fall är han förmodligen jävligt nöjd! Snutar får spöa sina fruar. Att Nita på frugan när hon försöker gosa upp det med lite kyss och smek räknas tydligen som en legitim manöver för att "freda sig". I alla fall om man är snut. Att han spöat på henne offentligt inför flera vittnen vid flera tillfällen förutom den incidenten räckte tydligen inte för fällande dom eller avsked från tjänsten. Nöjd? Han är nog nöjd. Militärbefälet som plågat sin fru under hela deras äktenskap faller i onåd. Han blir av med tjänst och utsätts för diciplinära åtgärder. Men mest för att han varit okänslig med hemligstämplat material, inte så mycket för kvinnoplågandet. Är han nöjd? Kanske lite.
"UPC/Chello/ComHem ägs av Carlylegroup nu. Dom står för 30% av USAs vapentillverkning!" sa en snubbe till mig på stan. Jag undrar om det är sant? Jag undrar om dom är nöjda? Jag tänker på de 400kr jag skänker till röda korset, sak, rädda barnen och greenpeace via autogiro varje månad. Sen ger jag 200 kr mer i månaden till vapentillverkare. Det är sådana saker jag är mindre nöjd med.
En av mina bästa vänner dog för två veckor sedan. Jag fick, som närmast stående, ordna med begravning och allt. Hon blev kremerad. Vad gör man av askan? Ska man hälla ut den nånstans där hon softade som mest eller ska man typ bygga något slags altare? Det finns ingen bekväm lösning för en ateist. Hon dog ung också. Det känns orättvist. Nöjdhetsfaktor: minus hundratrettontusen!
Såå, svinen har oftast större anledning att vara nöjda än de flesta.
Men jag är rätt nöjd ändå. För att toppsvinen börjar få liite motvind. Och för att jag vet att jag är full i fan på att sätta ytterligare några käppar i hjulet för dom under min livstid. Och jag vet att det finns sköna lirare där ute som gärna trashar lite för societeten. Det känns nice!
Kramar och kärlek!

Hello ppl

Hej och välkomna tilll min jävla bloggjävel. Jag som skriver sockerpsykos är allt som oftast bitter och sur. Men ibland förvånar mänskligheten mig med nått positivt då och då. Det senaste som fick mig att dra på smilgroparna var väl att den där jävla Pinochet äntligen gick och dog. Att Anna Sjödins överklagande till hovrätten avslogs var ju också rätt gött, som dom säger i västergötland.
Jag tror vakten ljuger som fan, men det är sooft att en hög representant för Partiet(tm) får stå ut med vad vi dödliga möter vardagligen.
Men inte fan gillar jag alliansen heller. Det har inte ens gått ett halvår och dom har redan börjat tömma kakburken på varenda smula utan att dela med sig. Nya arbetarpartiet, hmm. Arbete ger frihet, då eller? Känner igen konceptet. Det är ju ganska inne att sno Hitlers koncept, Bushadministrationen går i täten för återupplivandet av nazistrategier. Förutom alla hemliga koncentrationsläger som Rumsfield fixat över hela världen var det ju värsta plagiatet att spränga tornen och skylla på muslimer. Hitler gjorde ju samma sak när han eldade riksdagshuset och skyllde på kommunisterna. Dom var säkert inte på månen ens, det var nog bara ljug.
Svenska nazister har ju nyligen varit i farten ute i Salem igen. 1500 var dom tydligen, och då var 900 av dom där avlönade under arbetstid med full utrustning såsom pistol, tårgas, hästar, hundar, piketer etc. Glidigt att få lön för att manifestera sin ideologi, sån lyx har inte alla. Vilda vänstern gjorde tydligen ganska bra ifrån sig iallafall, även om jag själv tycker att dom var alldeles för skonsamma mot sina fiender.
Själv vältrade jag mig i dekadens, softade i en jacuzzi med skumpa på min chefs bekostnad.
Det är klart att jag borde demonstrerat, men va fan, det är inte varje dag man har läge att snylta på den riktiga fienden, dom rika svinen.

Jaja, killen är en gnällig fan, tänker ni säkert, så varför ska jag läsa hans skitblogg för?
Ja, inte fan vet jag, men tydligen finns det folk som finner bitterhet och cynism underhållande, annars kan man ju skita i det då.

Kram på er, älskar er alla!